Usch vad jag tycker det ser hemskt ut hemma hos mig när man ska visa det så här på bild.
Men men detta är verkligheten.
En gång i tiden fick jag för mig att jag... nej vänta nu, Andreas fick för sig att vi skulle ha en brun fondvägg med guldränder... Saker man ångrar man gick med på men just då lät det bra.
Fondväggen vägrar jag visa för den är hemsk & gör rummet mörkt.
På översta bilden har ni vyn sittandes i soffan & på den understa har ni hur det ser ut från ingången till vardagsrummet.
Direkt till vänster har vi dataplatsen & matsalsbordet.
Det finns inga ytor att leka på eller något annat & jag är sååå trött på denna lägenhet, men den betyder något för mig så det är inte lätt att bara flytta heller.
Min mamma växte upp här & mormor & morfar bodde båda här från det att huset byggdes tills det att de dog.
Tyvärr tänker jag inte kosta på den här lägenheten ett öre till ( kostade många tusenlappar att renovera när vi flyttade in) så jag får dras med fula tapeter till vi flyttar till hus...
Kram Em
4 kommentarer:
...tänk vad man är hemmablind och självkritisk.
Det första jag tänkte när jag klickade in på din blogg idag var: Gud va hon har det fint hemma hos sig - hon Emma! :)
Å, för min del tycker jag det låter fint med en mörk fondvägg till allt det ljusa.
Men jag vet hur det är - ibland blir man bara trött på sitt egna...och så får man sätta in allt i perspektiv, och kanske tänka efter och inse i vilket otroligt överflöd vi lever i.
Det räcker att titta sig om i omvärlden...så brukar missnöjet gå över.
Varma hälsningar!
?????
Jag tycker det ser jättefint och ombonat ut, men det är ju så. Man är mer kritisk till sitt eget. Njut av det och spara ideér till huset...
Må så gott och tack för att du delar med dig och inspirerar!
/Karin
Jag tycker ditt hem är mer än underbart..och det har jag sagt många gånger.-) I löve it
Kram Lotta
Oj, haha, jag som tyckte det var så fint hos dig!
Ha det bra!
Kram M
Skicka en kommentar